NatteKall

Vampyer.
Det senaste liksom.
Twilight, New Moon, Eclips.

Sen kom filmerna.
Tänk att en pang bok kunde dra upp ett gammalt ämne och göra det modernt.
Spännande förbjuden kärlek.

Varulvar har dem tagit med också. Lite oundvikligt eftersom dem nästan alltid hängt ihop på ett eller annat sätt. Varulven sägs ju vara det enda som faktiskt kunde ta död på Dracula.
Men så vitt jag vet finns det inget namn på dem. det finns inte speciellt mycket kända böcker om varulvar. Där emot tycks vampyren vara mer intressant.

En vampyrs bekännelse till exempel. är en mycket bra film om just vampyrer, men jag har inget namn på någon film med en varulv i huvudrollen.
New Moon är väl det närmsta då. Jakob Black tar en ganska stor roll men tyvärr blir han ganska snabbt undan kastad. Huvud rollen är en människa vars kärlek till en vampyr är så smärtsam att hon nära på tar livet av sig, bara för att för en kort stund få låtsas att Hennes käresta är där.

Det är ju en variant på kärlek jag glömde tyvärr att nämna att denne vampyr älskad av kvinnan lämnade henne för att han var rädd för hennes bästa, att det är hans fel att hon nära på dör. Bara för att skydda henne. Ironiskt eller vad?

Och anledningen till att jag ens börjar skriva om det här?
jo då jag har också sugit i mig (uttrycken betyder allt) av det moderna vampyrsamhällets söta liv, och odlar nu en egen historia om en vampyr vars kärlek till en annan vampyr är obegränsad.

Jodå, smittad kan man bli och mina kompisars samtal nu för tiden bär många symptom. Små lustiga komentarer om våran egen ras.
Jag det är vampyren, blodtörstig men närmast mänsklig(trots att man många gånger kan undra)
Alex är varulven, den sanna nattens barn och närmast det djuriska(det här borde lite vara tvärtom)
E'lina är den varelse som jag fortfarande inte nämt här.

Vart kommer man efter döden måntro? Kommer man nån vart eller är det bara nonsens? Hur som helst så finns det vissa som inte vågar kika runt kröken och få reda på det utan stannar här på jorden och... ruttnar.
Ja självklart den lemlossnande sanningen är förstås den att E'lina inte längre finns bland oss...

*Harkel* Ursäkta jag drogs med av stämningen. Självklart vandrar hon fortfarande bland oss.
E'lina är kanske inte den samma som hon var innan hon stötte på Alex och mig i skogen, hon är... ja... svårt att förklara men jag tror att det lättaste vore att tala om att hon är väldigt lättskrämd... och kittlig.

Det som hände var att det var fullmåne. Alex hade tagit tillflyckten i skogen och jag sprang och visslade på henne. Men ni vet hur hundar är finns det något som är mer intressant då kommer dem ju inte snällt tillbaka rusande. Så hon mötte E'lina. E'lina såg henne inte först och blev naturligtvis dörädd när Alex kom uppnosande. Ännu mindre förvånande var att hon skrek, och Alex gillar inte när man skriker så hon anföll.
Jag hörde skriket och var där på en sekund. Jag fick bort Alex men tyvärr hade jag själv inte lika mycket behärskning. Så på plats så slängde jag mig över henne och när jag äntligen slutade var hon torr och stendöd. Anfallen först av en varulv och sen en vampyr. Ja hon var död. Hon blev inte vampyr och inte varulv. Hon dog.

Punkt slut. Död, och inget mer än så.

Trodde vi ja. När Alex hämtat sig från fullmånens effekt var jag tvungen att berätta vad vi gjort.
Vi hjälptes åt att begrava stackarn. När vi sen skulle gå där ifrån hörde vi hur det krasade i marken där vi grävt.
Vi stod och såg på när E'lina grävde sig upp.

SÅ E'lina är en Zombie, saknar några lemmar som hon tappat på vägen men minst lika kärvänlig



<3 puss på er gullgrisar 

Do not copy or steal my texts, please.